Hela världen snurrar.
Jag ska vara stark.
Trots att mitt hjärta slår ojämna slag, och dubbelt så ska jag andas. Jag ska inte bli rädd. Jag ska inte äta. Druckit ett glas Sprite Zero och en kopp kaffe. Även om det säkert vara förvärrade situationen är jag ganska mätt nu. Så mätt att jag inte tänker äta något, jag ska vara stark och stå emot ena halvan av mig.
Bara för att min kropp spökar och världen snurrar betyder inte det att man ska äta. Det är faktiskt en skön känsla. Lyckad känsla med andra ord. Jag kan leva med den, det är som en bekräftelse på att jag varit duktig, att jag kommer snart bli smal.
Vem försöker jag lura? Jag har inte alls varit duktig. Spegeln säger allt. Jag är tjockare än någonsin. Jävla skitnatt. Jävla helvete liv. Jävla rakblad.
Svimmat två gånger idag, hur undviker man sådant? För råkar jag svimma framför någon lär det bli akward.
Tips?
Kommentarer från er söta läsare.Jag svimmade ofta förut, i skolan, på ätstörningsenheten, hemma -ja överallt.
Det du kan göra är att:
-sätta dig ner
-sätta dig ner och luta huvudet mellan benen. Dock är inte det särskilt diskret. Men du kan ju alltid låtsas knyta skorna eller något haha!
Kom ihåg att andas óckså, ulgna och djupa andetag.
Dulcolax - ett laxermedel alltså :)
Du är stark! Tänk om jag var som du!
Sv: Tack så mycket, fina ord! Jag försöker så gott jag kan!
Sv; tack så mycket vackra du, du anar inte hur mycket dina ord betyder <3 och du är så stark tjejen, keep up the fight! :)
fina människa <3 du är så snäll. och stark
det är faktiskt okej att äta, jag äter. man går ner i alla fall :) hehe. du kommer må bättre också. kram.
För att undvika att svimma bör du börja äta 6 normala portioner mat varje dag. Din kropp börjar verkligen säga ifrån nu. Det som kommer hända om du fortsätter så här är att din kropp kommer att lägga av helt och hållet och du kommer aldrig att få hinna känna känslan av att vara smal.. Ta tag i ditt liv för din egna skull :( Det där livet är inte värt att leva, tro mig..
åh, jag vill att du ska vara rädd om dig. fast du kanske inte vill det. och ibland är andas det enda man kan göra
Sv: tss...du är så mycket finare än mig jag har ju äcklig, det är inte du! kram!<3
Läser inte din blogg, utan hittade den när jag sökte på anorexibloggar och läste då några inlägg. Vill inte trycka ner dig på något sätt, utan vill bara försöka hjälpa till så att du kanske kan börja reflektera lite kring om det är värt den där mödan. Ta hand om dig, du förtjänar mer än så här!