It's All In My Mind

Hade inte tänkt att göra något inlägg idag för det har varit en riktigt tuff dag men anledningen till bloggen var att jag skulle skriva av mig och sätta ord på mina känslor och tankar. 
 
I alla fall har jag varit på dagvården idag. Var väldigt jobbigt vid frukosten och lunchen, men mellanmålen gick väl an. Hade två möten efter dagvården och jag önskar att jag aldrig hade gått på dem. I alla fall inte det på ätstörningsenheten. Jag grät 10000 ggr om och ingen jävel förstod mig. Jag har haft en längtan till att bli fri från allt det här med anorexin. Men eftersom jag inte får träffa kompisar (knappt), förlorat 2 pojkvänner pgr av detta, inte får ta promenader eller träna alls, duscha måste göras med öppen dörr, får inte salta och peppra längre, äta äcklig mat som andra väljer, vara andra till lags, alltid sköta mig och liknande, så då orkar jag inte. Det finns ingen motivation till att bli frisk. Försökte ärligt under 4 veckor och inget förändrades, jag har inte heller något vidare tålamod så jag är trött på att försöka. Jag har inte ätit något sedan jag kom hem och jag kommer inte äta något på ett bra tag. För att visa att jag inte skojar, att det inte är kul med massa jävla regler som aldrig försvinner, trots att jag skött mig. 
 
Förstår ni min frustation? Förstår någon att jag inte orkar att dem leker med mig? "Du får tillbaka förtroendet sakta och lite i taget." - Jag hade samma jävla regler trots att jag hade skött mig under en hel månad, gått upp i vikt som jag skulle och ätit som jag skulle och mådde bättre. Men tillslut när jag inte fick någon belöning föll jag ner igen. 
Tänker skolka från dagvården. 
 
Ingen förstår mig och jag är så jävla ensam. 

Kommentarer från er söta läsare.

Du är inte ensam.

Svar: Åh. Även om det känns lite bättre så är det ändå tråkigt att du känner likadant. Önskar ingen annan detta helvete. Finns ifall du vill snacka.
Kram.
glitterhjerta.blogg.se

2012-10-25 // 20:38:25
» CSD

Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns att vara så frihetsberövad..! Men du har ju en poäng i att om man själv inte vill, så spelar det ingen roll vad andra säger och gör, sätter upp regler eller försöker stötta. Viljan att bli frisk måste komma inifrån en själv.., precis som insikten att det fan inte kmr bli lätt och att det är en kamp en lååång tid för att hitta tillbaka till det friska. Och det krävs en hel del vilja och tro på friskheten för att orka kämpa sig dit. Jag tycker du är fantastisk oc h verkar vara en himla underbar tjej! <3

Svar: Ja, och den viljan och tron finns inte. Allt det där du sa är så himla rätt och du verkar verkligen vara en klok tjej. Ta hand om dig själv. Kram.
glitterhjerta.blogg.se

2012-10-25 // 21:12:22

Du är inte ensam, det är bara en känsla!<3

Svar: <3
glitterhjerta.blogg.se

2012-10-25 // 21:53:09

Så otroligt jobbigt! Även om de bara vill dig väl, så är det ingen ide om du inte själv vill. Kram<3

Svar: Helt klart! Kram på dig!
glitterhjerta.blogg.se

2012-10-25 // 23:05:10

Vännen du kan bli av med detta! Motivationen till att bli frisk måste komma från saknaden efter sådant som vänskap, kärlek och frihet. Jag blev sjukt upprörd när jag läste att du inte ens får ta promenader eller duscha med stängd dörr, denna omyndighetsförklaring kan ta livsgnistan ur vem som helst! Jag hade dött inombords.

Skolka från dagvården du, det hade jag också gjort, men försök att inte falla tillbaka i onda cirklar. Man kan bli frisk på egen hand! Hör av dig om du behöver extra stöd.

Ta hand om dig som fan!

Svar: Helt klart. Vad skönt det är, för det känns som att du verkligen förstår. Blir så glad inombords. Tack så otroligt mycket, du gav mig precis ett hopp om mänskligheten.

Kram, ta hand om dig också. Och jag måste säga att jag älskar ditt namn.
Så vackert!
glitterhjerta.blogg.se

2012-10-26 // 09:25:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (pu

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback